Och nu börjar det bli lite mer struktur i det hela… Ska vi dra lärdomar från år till år, måste vi dokumentera och i bästa fall göra lika – eller olika – från år till år.
Såschema
Årets såschema blev ganska väl utarbetat, och det mesta känns ändå som det såddes i rätt tid. Ringblomma och kålrabbi ska testas att direktsås nästa år istället, allt som inte behöver förodlas är en vinst!
Odling – så gick det
Efter fjolårets snigelöverraskning vågade vi inte riktigt täckodla i år och jorden var bar den första halvan av sommaren ungefär. Gott om sniglar hade vi dock ändå, så till slut täckte vi jorden och det förvärrade iaf inte snigelangreppen. Det här gjorde nog att allt fick en lite dålig, torr och näringsfattig start, eftersom vi inte gödslade på något annat sätt i brist på täckmaterial…
I början på säsongen hade vi gott om parksniglar som ger sig på speciellt kålplantorna, men troligen även den obittra salladen, som vi inte ens såg skymten av. Ungefär vid midsommar började vi se mängder av små åker- och ängssniglar. Speciellt när det gäller de senare åker- och ängssniglarna, så upplever vi att de gärna angriper samma planta kväll efter kväll, vilket får oss att tro att friska och starka plantor kanske klarar sig bättre från sniglarna.
Sniglarna verkar föredra kålblad som ligger på backen framför växande plantor. Nästa år ska vi testa att köpa ett ekologiskt vitkålshuvud på våren och fördela som lockbete kring småplantorna.
Översikt
Ungefär så här såddes/planterades det i början av året. Sen hände det grejer, grönkålen åts upp, diverse kål ströplanterades i luckor och rödgullöga hamnade lite varstans…
Ätbara blommor
- Krasse
- Ringblomma
- Kamomill
Ringblomman verkar inte vara en favorit hos sniglarna, inte heller kamomill, däremot är krasse smaskens, både blommor och blad.
Kryddor
- Persilja (krus- & blad-)
- Dill
- Rysk dragon
Oj vad dåligt det gick. Sådde kryddorna i vitlökslandet framför gårdshuset, och de fick lika lite kärlek som vitlöken. Persiljan blev knappt något, men dillen växte fint men vad full av bladlöss när det var dags för skörd. Nya tag på en bättre plats med ökad chans för kärlek nästa år helt enkelt!
I brist på fransk dragon, borde väl rysk dragon funka lika bra? Men icke, när vi väl läste på, pga att den smakade väldigt konstigt, så är det inte alls samma sak. På’t igen kommande år med fransk dragon! Anna såg ett imponerande exemplar i Klövsjö, där den faktiskt var perenn.
Kål
- Grönkål (sniglarna åt upp allt första natten)
- Vitkål
- Röd spetskål
- Brysselkål
- Broccolo romanesco
- Kålrabbi (sniglarna tog 22 av 24 plantor…)
- Thailändsk kål
Att odla kål är en kamp mot sniglarna i juni och mot rådjuren i oktober. Trots allt går det ju ändå ganska bra och vi fick en del broccolo, vitkål och ett par spetskål. Brysselkålen är i skrivande stund fortfarande väldigt liten, så det är oklart om det blir någon vidare volym på den skörden. De kålplantor som var reserv och som petades ner i landet för sent för att ge skörd, det blir höstgodis åt hönsen! (ja, eller åt rådjuren då om de inte skyddas…).
Nästa år ska vi testa att direktså den thailändska kålen som snigellockbete. Vi vill odla savoykål och en tidigare variant av broccoli också. Broccolon kommer vi fortsätta med, pga att det är så fantastiskt, trots att den ger sen och inte så riklig skörd.
Rotfrukter
- Rödbetor
- Kålrot
- Morötter
- Svartrot
Årets morotsskörd överträffade vida målet att fördubbla fjolårets skörd av morötter, vilket kanske inte var så svårt, eftersom vi fick en morot i fjol… Tricket var nog helt enkelt att se till att vattna ordentligt de första veckorna efter sådd. Och sniglarna var faktiskt inte alls så ettriga på morötterna ens i början!
Rödbetorna blev det däremot inte alls så mycket av. Här misstänker vi sniglarna starkt, eftersom vi ändå vattnade en del under den första perioden efter sådd. Kanske var det helt enkelt för näringsfattigt vid start också.
Kålroten har varit en favorit bland sniglarna, men en generös sådd och självgallring mha sniglar gav ändå en bra skörd av kålrötter i hyfsad storlek!
Svartroten blev varken många eller kraftiga, men de får stå kvar till våren, för skörd då.
Övriga annueller
- Zucchini (de flesta tog sniglarna, den kvarvarande fick nog för lite näring, för den utvecklades knappt, gav enbart några blommor.)
- Obitter sallad (såg vi inte ens röken av)
- Bitter sallad
- Mangold
- Stjälkselleri
- Rädisor
Bitter sallat och stjälkselleri klarade sig väldigt fint från sniglarna – helt enkelt inte poppis alls! Bitter sallat och mangold var istället överdrivet populärt och vi fick ingenting alls och de rädisor vi fick fick vi skala generöst.
- Gul lök
- Röd lök
- Purjolök
Vi satt sättlökar och försådd lök av båda kulörer. De röda lökarna var tyvärr (trots att sniglar enligt internetvetenskapen inte ska gilla lök) så populära bland sniglarna att de flesta blev uppätna i olika grad. Den gula, frösådda löken tog sid däremot väldigt bra, så det ska vi försöka utöka kommande år! Att köpa små lökar och låta dem växa sig stora känns ju lite halvtråkigt egentligen – lite som att man kan köpa löken i affären som den är istället och slippa arbetet.
Vi satte också sättlök av schalottenlök, och det visade sig att de förökar sig genom att dela sig! De blev inte särskilt stora, så vi har sparat dem som utsäde till kommande år. Vi fick även finfin potatislök från Mellestgården i år, så den ska vi också sätta kommande år!
- Sockerärtor
- Jämtländsk gråärt
- Bondbönor
- Brytbönor
Nu ger vi upp brytbönor tills vi får ny kunskap som återger hopp. Det blir ingenting av dem alls här… Men sockerärtor och jämtländsk gråärt samt bondbönor växte fint, så de får återkomma nästa år! Lokförare Bergfeldts jätteärt ska få växa på hönsgården som solskydd under de varmaste dagarna, givetvis med skydd runt fötterna.
Nyttoperenner som har tillkommit under året
- Lavendel
- Timjan
- Backtimjan (fick från grannen)
- Malört
- Röd solhatt
- Johannesört
Övervintring inför 2023
Vi testar att odla fröer, höstså och har lite perenner även i odlingsbäddarna. Det här är ett försök att inte glömma allt, för att förhindra att saker grävs upp nästa vår. En del bäddar har också gödslats innan vintern.
